knappastettsuntliv

Det kändes som en oändlighet de första dagarna. Det kändes som att det skulle plåga mig varje dag, in till den sista. Men något har hänt. Jag saknar dig så otroligt mycket, men nu så ser jag verkligen att det kommer, att dagen kommer då vi står där på flygplatsen och jag kramar om dig. Helt underbart.

Min vardag har kommit, och din kommer, det lovar jag. De två och en halv veckorna som du kommer vara själv kommer att vara tuffa, men jag kommer snart! Då ska jag krama om dig tills du chippar efter andan!

Efter en kväll som gårdagen, så vet jag! Jag vet! Jag kan inte riktigt beskriva vad jag vet, men jag bara vet!