Thailand count-down: 22

Jag vet att det inte är lång tid kvar, 22 dagar liksom, men vissa dagar så hjälper det inte, inte när man behöver kramen, handen som mest. Igår var det en sådan dag.

Jag vet inte om det var på grund av den julstämning som bara slängdes på mig, eller det faktum att jag varje kväll bara vill lyssna på hög musik tills att jag är dödstrött så att jag slipper tänka. Något var det som bara gjorde att alla tankar fokuserades på en person.

Bäddade ner mig i soffan, slog på TV:n, satte på mig din gråa, ullstickade tröja och försökte somna. Det gick väl till slut, men hela tiden vaknade jag upp i natten, i dröm om att du skulle lägga dig här jämte mig. Din doft finns kvar i tröjan, men den börjar ge sig.

Tack för att du är så underbar, när jag får vakna till både SMS och blogginlägg från dig. Jag ska försöka få tag på dig senare och bara få se dig på skype, eller så försöker jag ringa.

Saknar dig så otroligt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0